När det begav sig, alltså under de år som vi levde med kaos som
vardagliga inslag varje dag. Då kunde jag i min vildaste fantasi
inte tro att jag nånsin skulle säga; Tack för allt kaos!

De åren har varit många.
Idag när barnen växt upp till kloka människor med
värdiga liv kan jag känna att det kaos vi levde i har gjort mig till
en stark och modig människa.
Även om livet inte blev tillnärmelsevis som jag trodde,
för sådär trettio år sedan.

Mitt råd till dig är att inom dig tro att en dag kommer livet se helt
annorlunda ut.
Kanske bättre än vad du vågar tro.
Och troligen inte som du föreställer dig, utan på nått helt
annat sätt.

Om vi accepterar hur det egentligen ser ut så får vi större
möjligheter att ta emot hjälp.
Kanske kommer ditt barn att ha insatser inom LSS, boendestöd,
god man, förvaltare eller helt andra insatser, som kommer att
göra att livet blir okej eller åtminstone rättså okej.
När barnet är litet kan det kännas svårt att tänka att ens unge inte
ska leva ett vanligt liv.
Ju snabbare vi accepterar så kommer det att kännas lugnare.

Jag har varit i de svartaste hålen och mått ohyggligt dåligt men
idag kan jag säga; Tack för allt kaos! <3

Bästa hälsningen

AnnKatrin
Npf-coachen
Familjebalans

Familjebalans-podden

Inlägget Hur knäppt kan det vara att skriva så.. dök först upp på Familjebalans.

Ojämnheten i mognad..                            7 feb 2017

Del 1

Att vara 18 år och vuxen på pappret. Ha en NPF-diagnos gör att mognaden kan vara väldigt ojämn. Ett problem som av omgivningen kan vara svår att förstå och acceptera.

Många av de föräldrar som jag träffar vittnar om att det här är komplicerat. Sonen eller dottern har ett skarpt intellekt och en hög intelligens men får inte in automatiken att borsta tänderna eller att det kan vara fräscht att duscha ett par gånger i veckan.

Obefintlig automation och ojämn mognad blir ett tjatmoment som ger många ”krig” i våra familjer.
Hos oss löste vi det med något som vi döpt till hotivation. När motivation och inspiration inte hjälpte överhuvudtaget, så klurade jag vidare.

M ville verkligen borsta tänderna, men han fick inte in det i sin vardag. Efter ett besök hos tandhygienisten som signalerat om inflammerat tandkött så googlade jag på parodontit (tandlossning på grund av inflammationer i tandköttet) och visade M bilderna.

Då hände nått, det blev visuellt och väldigt tydligt. 
Han borstar inte lika många gånger om dagen som jag gör. Men minst en gång om dagen blir det och både han och jag är så glada.

Vi behöver hitta rätt sätt för att nå fram.
För vissa är det bild, för andra behövs det text, eller att både lyssna och läsa samtidigt.
Kombinationerna är väldigt individuella.

Hur gör ni hos er för att nå fram?

Bästa hälsningar
AnnKatrin

På hemsidan finns mera att läsa om Familjebalans.

Här finns podden att lyssna till!

Inlägget dök först upp på Familjebalans.

Nytt avsnitt ute NU!

Välkommen in, till avsnitt #22 där du får lära mera om överkänslighet vid NPF!

Inlägget dök först upp på Familjebalans.

Inlägget dök först upp på Familjebalans.