För dig som har en familj med olika behov hos familjemedlemmarna kan detta kännas bara som vanligt. Men för dig som har en så kallad vanlig familj kan vår sätt att fira kännas väldigt märkligt. Redan när M var två år märkte vi att jularna var superjobbiga för honom. Den julen var vi massor av folk och det var rörigt och stojigt. Det var julen 1992. Där och då beslutade vi att hädanefter skulle vi fira bara vi fyra i familjen. Och så har vi gjort under åren. 

Den här julen firar vi två julaftnar, en med M och en med dotterns familj.
Lika gör vi på nyår en med M och sedan en till nyårskväll med vänner. Alla beslut tagna i samförstånd med M som behöver har det på sitt sätt.

Jag önskar dig en jul som passar dig och de dina!

Varma julhälsningar – 
AnnKatrin, din anhörigguide

Inlägget Hur gör du med julfirandet? dök först upp på Familjebalans.

Men dagar som denna gör mig ännu mer glädjefylld och tacksam att få göra skillnad
för människor med ocd och de som arbetar runt dem.
Den feedback som landade i min mejlkorg i morse gjorde min dag.

Igår återkopplade jag till det boende jag handlett och utbildat.
Handledningen behövdes för att ge personalen och en person med ocd en bättre tillvaro.

Personen som skickade mig svaret berättar att det går betydligt över förväntan.
Att få vara den som gör tillvaron bättre för den som har ocd, att hen får en lugnare tillvaro är
så givande.
Dessutom känner sig personalen lugnare då de vet hur det ska göra på rätt sätt.
Att bli uppmärksammad på detta är alldeles underbart.
Jag är så glad att deras situation förbättrats.
Det har nu gått sex månader sedan jag var där senast och lugnet består.

Mejlet avslutas med:

Stort tack för proffsig hjälp!

Efter det arbete vi gjort tillsammans så känns det fantastiskt att få vara en kugge som förbättrat för både personal och den som har ocd.

Att få göra skillnad är det bästa jag vet!

Härligt att få dela med mig av goda resultat hälsar en superglad AnnKatrin, OCDhjälpen!

Inlägget Handledning vid ocd/tvång dök först upp på Familjebalans.

Jag funderade några varv och kom fram till att det inte var enkelt men nödvändigt.

Funderade runt vad jag tyckt om tidigare och vad jag kunde ta in igen.
Det var pyttesmå saker jag kunde stanna upp och njuta av, som en vacker sten, att titta på barken på ett träd, granska en blomma i riktig närstudie. Men nu är det kanske andra saker som kan göra att du känner förundran eller kan släppa in lite glädje trots att du har barn med ocd/tvång eller annan diagnos. Du kommer fortfarande se deras svårigheter men du kommer även att få korta stunder att njuta av.

Du ska hitta dina egna saker att glädjas och förundras över. Berätta gärna vad du hittar som passar dig.
Eller det du redan gör vill jag också veta.

Inlägget Att se det stora i det lilla dök först upp på Familjebalans.

Hur tänker du angående acceptans?

Jag märker att vissa förknippar acceptans med att godta vad som helst, men det är inte grejen liksom.

Du ska acceptera det du inte kan ändra, tillexempel att du är kortare än vad du önskar, det är vinter fast du önskar sommar, det regnar fast du önskar sol eller har en funktionsnedsättning du inte alls vill ha.

Det du INTE ska acceptera är de delar som ger dig skada eller dåligt mående och att du kan göra en förändring som gagnar dig bättre. Och det du kan påverka, sånt behöver du inte acceptera.

Ha en fortsatt fin advent!

Vill du dela denna kalender är du välkommen att göra det.
Du kanske vet någon som kan behöva några ord på vägen.

Adventshälsning

AnnKatrin din anhörigguide

Mer att läsa och alla kalenderns luckor finns här i bloggen:

https://familjebalans.se

Jag är så glad att du vill läsa det jag förmedlar i min adventskalender, du är hjärtligt välkommen tillbaka i morgon.

Inlägget Lucka 11 dök först upp på Familjebalans.