Familjebalans

NPF-coaching med OCD-inriktning för anhöriga

adhd

By

Ojämnheten i mognad..                            7 feb 2017

Del 1

Att vara 18 år och vuxen på pappret. Ha en NPF-diagnos gör att mognaden kan vara väldigt ojämn. Ett problem som av omgivningen kan vara svår att förstå och acceptera.

Många av de föräldrar som jag träffar vittnar om att det här är komplicerat. Sonen eller dottern har ett skarpt intellekt och en hög intelligens men får inte in automatiken att borsta tänderna eller att det kan vara fräscht att duscha ett par gånger i veckan.

Obefintlig automation och ojämn mognad blir ett tjatmoment som ger många ”krig” i våra familjer.
Hos oss löste vi det med något som vi döpt till hotivation. När motivation och inspiration inte hjälpte överhuvudtaget, så klurade jag vidare.

M ville verkligen borsta tänderna, men han fick inte in det i sin vardag. Efter ett besök hos tandhygienisten som signalerat om inflammerat tandkött så googlade jag på parodontit (tandlossning på grund av inflammationer i tandköttet) och visade M bilderna.

Då hände nått, det blev visuellt och väldigt tydligt. 
Han borstar inte lika många gånger om dagen som jag gör. Men minst en gång om dagen blir det och både han och jag är så glada.

Vi behöver hitta rätt sätt för att nå fram.
För vissa är det bild, för andra behövs det text, eller att både lyssna och läsa samtidigt.
Kombinationerna är väldigt individuella.

Hur gör ni hos er för att nå fram?

Bästa hälsningar
AnnKatrin

På hemsidan finns mera att läsa om Familjebalans.

Här finns podden att lyssna till!

https://familjebalans.se/ojamnheten-i-mognad-7/

By

Föreläsning i Västerås 21 februari.

Årets första föreläsning kommer jag att hålla i Västerås. Som vanligt så längtar jag som bara den.

Att föreläsa är så otroligt roligt och energigivande. 

Bor du i närheten av Västerås och är intresserad av att lyssna till vad jag har att dela med mig av, då tycker jag att du ska boka biljetter!

Berätta gärna för andra att det här är ett bra tillfälle att ta del av min erfarenhet.

Vart önskar du att jag kommer med någon av mina föreläsningar?

Välkomna!

www.familjebalans.se

annkatrin@familjebalans.se

https://familjebalans.se/forelasning-i-vasteras-21-februarimore-arets/

By

Örnmamman förklarar..

Som ni kanske har sett så har jag bytt omslagsbild på min blogg i Tumblr. Det är av en speciell anledning.
I höstas föreläste jag i Sandviken för fackliga ombud. När jag föreläst i drygt en timme och kommit till den del där jag berättar om hur tankarna gick hos mig, innan Markus flyttade hemifrån.

Då räcker en av åhörarna upp handen, så jag visar med handen att han är välkommen att tala.
”Du är då ingen hönsmamma” sa han, ”utan en örnmamma”
”Jaha, säger jag förvånat och fortsätter, hur menar du då?”
”Du har inte hört talas om örnmamman alltså”
”Nix, det har jag inte”
”Jo det är som så, när det är dags för ungarna att flytta ur boet, så börjar örnmamman att göra boet mer och mer obekvämt. För innan äggen kläckts så har hon gjort det så mjukt och skönt för dem. Men när det är dags för flytt och flygning så plockar hon bort det mjuka och goa. Om ungarna inte hajar ändå att det är dags att prova vingarna så river hon tillslut boet och puffar ut dem. Men hon är inte så hjärtlös att de får störta till marken, utan efter att hon puffat iväg dem så är hon beredd att flyga ner och fånga upp dem i luften, om de inte riktigt klarar flygningen. Så flyger hon upp dem och de får testa igen. Och så har du gjort med din son”

Jag känner min lite paff efter att ha lyssnat på hans berättelse, men glad och otroligt stolt. Jag gillar verkligen att bli jämförd med en örn, det känns fantastiskt.

Vill du höra resten av min föreläsning så är du välkommen att kontakta mig.

Vänlig hälsning
AnnKatrin

På familjebalans.se hittar du information om mig och du kan även lyssna på min podcast Familjebalans-podden!

https://familjebalans.se/ornmamman-forklarar-som-ni-kanske-har-sett-sa/

By

Hur värdelös kan man känna sig som förälder?

Hur värdelös kan man känna sig som förälder?

Hur usel som helst skulle jag vilja säga.
Under barnens uppväxt har jag inte kunnat hålla känslan av misslyckande på avstånd hela tiden. När kaosen blev övermäktiga, då har mitt självförtroende fallit till botten.
Massvis med gånger har undrat, vad gör jag för fel? Hur usel och dålig kan man vara på en skala?

Om jag ändå hade frågat, vad gör vi som är rätt? För självklart så gjorde vi massor av saker som var kanonbra och alldeles utmärkta. Men när jag var där på botten och krälade, så var det otroligt svårt att känna sig som en lyckad förälder. Speciellt som min mamma inte tyckte att jag en bra förebild till mina barn. Jag minns hur otroligt ledsen jag blev av hennes kritik. Men hennes uppfostringsåsikter gick stick i stäv mot hur vi ville ta hand om våra barn. Hon och jag blev överens innan hon dog och det känns bra.

Känslan som fanns i mig när vi inte lyckades komma i tid till dagis, för att påklädningen tog en evighet, och även jag kom sent till mitt jobb.
Jag kände mig så kass av att jag inte fick till allt det där, som jag trodde alla andra klarade av helt problemfritt. Som jag slet. I massor av år trodde jag att jag var sämst på att fostra barn, jag tänkte ofta att vi skulle nog inte ha haft några barn, Anders och jag.

Men idag vet jag – att våra barn har de bästa föräldrar som de kunnat önska sig. Inte för att vi är perfekta, utan för att vi är just vi.

Med vänlig hälsning
AnnKatrin
På familjebalans.se hittar du min podcast Familjebalans-podden!