Ojämnheten i mognad.. 7 feb 2017
Del 1
Att vara 18 år och vuxen på pappret. Ha en NPF-diagnos gör att mognaden kan vara väldigt ojämn. Ett problem som av omgivningen kan vara svår att förstå och acceptera.
Många av de föräldrar som jag träffar vittnar om att det här är komplicerat. Sonen eller dottern har ett skarpt intellekt och en hög intelligens men får inte in automatiken att borsta tänderna eller att det kan vara fräscht att duscha ett par gånger i veckan.
Obefintlig automation och ojämn mognad blir ett tjatmoment som ger många ”krig” i våra familjer.
Hos oss löste vi det med något som vi döpt till hotivation. När motivation och inspiration inte hjälpte överhuvudtaget, så klurade jag vidare.
M ville verkligen borsta tänderna, men han fick inte in det i sin vardag. Efter ett besök hos tandhygienisten som signalerat om inflammerat tandkött så googlade jag på parodontit (tandlossning på grund av inflammationer i tandköttet) och visade M bilderna.
Då hände nått, det blev visuellt och väldigt tydligt.
Han borstar inte lika många gånger om dagen som jag gör. Men minst en gång om dagen blir det och både han och jag är så glada.
Vi behöver hitta rätt sätt för att nå fram.
För vissa är det bild, för andra behövs det text, eller att både lyssna och läsa samtidigt.
Kombinationerna är väldigt individuella.
Hur gör ni hos er för att nå fram?
Bästa hälsningar
AnnKatrin
På hemsidan finns mera att läsa om Familjebalans.
Här finns podden att lyssna till!
